lördag 14 februari 2015

Annat 10-års "jubileum"

Just "jubileum" är väl kanske lite fel ord egentligen.... Idag är det nämligen 10 år sedan finaste Kasper avlivades. Min allra mesta ledarhund, den snällaste snälla men med rätt bestämdda åsikter och stor, stor integritet. (Främst mot okända hundar.)


C:a 3 mån (färdigvaccinerad i alla fall, eftersom vi åkte t-bana) på besök hos mormor.


6 mån?


Han var synnerligen nöjd med nye kompisen Jesper som kom en knapp månad efter att Oskar dött.
(Den som vill kan kika lite extra på Kaspers öron. Han hade otroligt stora öronlappar!)


En helt underbar liten pys var han! Saknad givetvis, men sorgen är över för länge sedan.

Lite "sorg" känner jag över att jag är så otroligt dålig på att uppdatera numer dock! Vad det beror på vet jag väl egentligen inte. EN del är att jag ju hade betydligt mer att skriva om när arbetet med Assar var som intesivast. En annan är att denna "vinter" tar knäcken på mig. Som flera vet mår min kropp som allra bäst med snö och sisådär 5 minus. Detta år med snö - tö - snö - tö är allt annat än optimalt liksom...... Och inte är det bättre efter en milt sagt ledförstörande höst, delvis sommar, förra våren och vintern..... Gnäll, gnäll, gnäll!

Jag vill nog gärna återkomma lite oftare dock! Nu har väl hjärnan lite grand också släppt alla tankar kring att byta församling och så också så den kan kanske ägna sig även åt annat.

Allt gott!
Eva

torsdag 15 januari 2015

10 år!

Som man så ofta säger, och märker, - HJÄLP så fort tiden går!

Idag fyller allra som sötaste lille surrplutten, "polisen", kelgubben PETRUS hela 10 år!


Fast "polis"..... Han "polisar" faktiskt inte riktigt lika mycket över Assar längre! Den förändringen har kommit efter att Jespesr dog. Petrus är ju den av katterna som i högst grad tyckt att hundarna är rätt onödiga, men numer snarast fjäskar han för Assar rätt ofta. Visar rumpan, spinner och rantar runt luddpellen. Assar tvättar snällt bakre regionen....


Men givetvis är väl "storebror" Simon bäst, av de 4-benta i alla fall!

Du kunde ju lyfta på huvudet och visa upp din ståtlighet och ta emot ev. gratulationer då plutten.


Så där ja! (Även om jag fick hitta ett foto från aug. 2014.....)

GRATTIS gullegubbe! Många surrande år till önskar jag dig!

Allt gott!
Eva

måndag 5 januari 2015

Firat 1-åring!

I lördags blev det t-banefärd ut på andra sidan sta'n för att fira en supersöt liten 1-åring.

Jag kan erkänna att det är lite småtrist att sitta 50 min i en tunnelbanevagn men målet är ju värt det och jag får dessutom en hel del stickat :)






Sockstickninge är helt perfekt för tunnelbanefärder! Lätt att stoppa när man ska gå av och inte stör man grannen.





Artigaste kisse jag någonsin träffat - Bandit! Gäst in genom dörren = bandit upp på byrån för hälsning medelst gos! Gärna mycket och länge!


Vitöra inspekterar skor istället.


Denne lille herre var jag kanske allra, allra mest nyfiken på! Jjjussi som var den i ligan jag bara sett på bild förut. Ännu lite mindre än vad jag tänkt mig (trots att han är nära fullvuxen) än Inkans större men preciiiiis så vacker som jag ju visste.


Jag borde lära mer om det där med kamera..... Kanske skulle sluppit dessa "spökögon" som ni tyvärr får stå ut med. (Men kika hos Inkan o ligan i blogglistan! Den matten kan fotografera hon!)

Detta är 1-åringen! Lille fransmannen Jasper med underbaraste "muscharna". (Född i Frankrike.)


Nu finns det ju andra katter här också alltså..... Stora, ståtliga, dokumenterat stuperfina....

Alltså..... Du skulle inte kunna tänka dig att lägga ifrån dig den där manicken och ägna dig åt lite seriöst kelande istället?

Självklart! Inte säger man nej till det inte!
 

Smask.... Tugg.... Smask.... Mums.... Tuggtuggtuggtugg....
 

Men.... HALLÅ..... Jag trodde..... Var det inte MIN present det där???
 

Vi bara kollade att den inte är giftig lillpysen!
 

De där? Ja..... Jo..... Ääääe..... Kallt ute, de har nog frusit av bara!
 

Du ser hur jag har det? Vilka polare alltså! Ska i alla fall vara i knä och bli kelad med när jag nu blir stor kille alltså! 

Alldeles perfekt lagom stor kissse för mitt knä :D

Och så den där Prinsen.....

Matte Inkan hara berättat hur han fått genomgå ren terapi för att bota sin otroliga rädsla för små barn. Tvåbenta i kortare versioner har inte varit populära det allra minsta hos Prinsen trots hans välkända  omsorg och kärlek till andra småttingar. (Han är ju bästa plastpappan både till skygga jourhemsplacerade och andra.)


Matten har dock bit för bit fått honom att inse att de där små nog inte tänker äta upp honom. Denna lilla tös och han.... Ni bara MÅSTE klicka in hos Inkan och se hennes bilder på de två!

Just här fascineras båda över den Ior som kan sjunga julsång och vifta med öronen!


Tack för kalaset Jasper!
(Som vanligt åkte jag hem i någon sorts kak-koma. Din matte är lite FÖR bra på mjuka kakor alltså..... Tur jag inte bor närmre kanske.....)
Nu var ju tyvärr just det där paketet inte ditt utan mattens, men bara hon tömmer det så har ni ju världsbästa låååååådan och kattongen där!

Allt gott!
Eva


onsdag 31 december 2014

Glädje och största sorg - 2014

Nu finns det väl rätt många år genom livet som kan sammanfattas så, men vissa ändå mer än andra. Här är lite glimtar ur vårt 2014.

JANUARI


Petrus håller på att "gå upp i atomer" när grannkatten envisas med att sitta utanför och jama.....


Den s.k. humörtröjan (där jag stickade 4 varv var dag av färg jag "kände för") växer. Startad 1 januari.

FEBRUARI
 

Jag hälsar på hos Inkan och ligan (finns i raden av bloggar) och får äran att vara kattunderlag!


Åt finaste, artigaste, goaste Bandit!


Februari är också Syfestivalsmånad.....


Humörtröjans ränder får lite speciellt utseende under OS vartefter svenska framgångar trillar in.

MARS
 

Lite vårsol och Jesper är gärna på uteplatsen, trots att jag undrar om han inte "borde" tycka det är lite kallt. Nej då!

Bästa vännen Simon gör honom gärna sällskap!


En viss luddpelle firar 5-årsdag och ser till att han får sina paket....

APRIL
 

Lyckan är nära fullkomlig när en "punkad" boll hittas under promenaden!


Båda de större styckena av humörtröjan är klara och ärmarna startas.

MAJ
 

Så här låg underbare Jesper när Kaspers hjärta inte riktigt orkade med den sista bra varma sommaren.


Så här låg Assar, Simon och Petrus med Jesper den där sista kvällen, när Jesper fått sin hjärnblödning och vi skulle till veterinären dagen efter. (På inrådan av vet. åkte vi inte akut. Jag hade smärtlindring hemma och fick dessutom klara besked han inte hade ont!)

18 dagar före sin 14 årsdag, den 8 maj, avlivades han.


Så här minns jag Jesper! En "glad skit" som var oerhört följsam, värsta mattegrisen som inte ens ville gå ut med någon annan om det inte absolut måstes. Så otroligt snäll men alls inte menlös. Vilket Assar fick erfara när han "agerade" mot matte..... Det hände fler gånger än en att Jesper sa vad han tyckte om de fasonerna.....

Du fattas oss, älskade guldgubben!

JUNI
 

Humörtröjan är klar!

Många minnen instickade i den (jag har skrivit upp)! OS, förkylningar, Jespers sjukdom mm mm.


Världens bästa Simon fyllde 11 år! Du den allra vackraste!


Trots viss sommarvärme ska det sovas hos matte..... Vi har lite olika åsikter om det kanske....

JULI
 

Vissa ser sig som "herre på täppan".....


En riktig favorit stickades! Entrådigt ullgarn och en åtgång på bara knappa 200 gram. Den används mycket och det finns garn till fler i andra färger.

AUGUSTI

 

Simon patrullerar.


Och Petrus håller koll innanför staketet. (Annars är han den tuffare av dem.)


Matte får ett hjärta av koppel som alldeles själva lagt sig så!

SEPTEMBER
 

Gänget numer. Det tog sin lilla tid innan ffa Assar anpassade sig till det faktum att Jesper var borta. Stackaren fick en hel del att fundera över, precis som Jesper hade när Kasper försvann. Nu ser jag dock en hel del tecken på att dessa 3 söker sig närmare varandra. Allra mest märks det att Petrus fjäskar en hel del för Assar (gjorde han aldrig för Jesper). Intressant!


Men ibland är det ju väldans skönt med "egen kuppe"!

OKTOBER
 

Detta är Dandy, min första. Den sista oktober var det 35 år sedan han hämtades hem! Känns rätt underligt..... 35 år och, hittills, 9 amerikanska cockers. Härligt!


Vi firade väl inte direkt, men en promenad är ju aldrig fel oavsett orsak.

NOVEMBER
 

Jag stickade vidare på en tunntunn sjal i eget mönster. 100 gram garn bara, men 1000 meter... Fin har den ändå blivit (nu klar) om jag får säga det själv!


Höstens väder har ingen av oss direkt uppskattat.... Blött, blött och ännu blötare när man inte trodde det var möjligt. Jag minns baske mig knappt en dag med det klara "höga" höstväder som är så underbart.

Petrus visade sin åsikt mer än tydligt och begravde sin skalle i Simons mage.

DECEMBER
 

LITE snö i alla fall! Väldigt "kram" så luddpellen hade strax 2 kg snö per tass eller så. Men en stund i rastgården med en av bästa vännerna och några andra blev det i alla fall!


Kan man inte vara ute riktigt så mycket som vi skulle vilja så är det gott med inomhusaktiviteter! Denna, som faktiskt "ärvts" av ett gäng katter, är mycket populär! (Även hos matten eftersom den låter/väsnas betydligt mindre än de s.k. godisbollarna.....)

Så finns naturligtvis en massa som inte finns på bild också. Att jag byter församling t.ex. Efter att ha riskerat ny utbrändhet (HELT egen förskyllan) i S:ta Clara har det varit si och så med gudstjänstdeltagandet en rätt (för, i min smak) lång tid. Nu vet jag att jag istället kommer att bli medlem i Betlehemskyrkan här i Stockholm och det känns väldigt bra!

Allt gott och all välsignelse till er alla inför det nya året!

Eva